Har du någonsin blivit förfalskad? Det har du förmodligen, även om du inte inser det, eftersom termen "spoofing" syftar på varje insats från en hotaktör som innebär att de låtsas vara någon eller något annat.
Så om du någonsin har fått ett e-postmeddelande som påstods vara från din internetleverantör men inte var det, eller besökt en webbplats som verkade legitim men inte var det, blev du förfalskad. Men det är mycket mer komplext än så, och det finns olika typer av spoofingattacker. Här är de fyra vanligaste.
1. E-postförfalskning
Låt oss säga att du får ett e-postmeddelande som påstår sig vara från din bank, och det står att du måste logga in på ditt onlinebankkonto och ändra ditt lösenord. Ämnesraden lyder "Återställ ditt lösenord omedelbart", och e-postmeddelandet ser helt legitimt ut och använder exakt samma färgschema som din bank, såväl som dess logotyp.
Kanske glömmer du att kontrollera adressen meddelandet kom från, eller är rädd att ditt bankkonto kommer att äventyras om du inte ändrar ditt lösenord, så du klickar på länken. Vid det här laget är det förmodligen redan för sent. Den cyberbrottsling som riktade sig mot dig har nu tillgång till din bankinformation och kan göra med den som de vill.
Det är ungefär så e-postspoofing fungerar, men den goda nyheten är att det finns sätt att förhindra det.
Först, dela aldrig din e-postadress på sociala medier. Prenumerera inte på konstiga nyhetsbrev eller registrera dig på misstänkta plattformar. Och undvik att fylla i registreringsformulär på skumma webbplatser – det är i första hand hur hotaktörer samlar in e-postmeddelanden.
När du får ett e-postmeddelande, undersök adressen den kom ifrån, analysera snabbt texten för stavnings- och grammatikfel, och kontrollera om en länk är säker innan du klickar på den. Detta kommer inte att ta mer än ett par ögonblick av din tid, men kan spara dig mycket problem.
2. Webbplatsförfalskning
Webbplatsförfalskning, eller domänförfalskning, händer när en hotaktör skapar en bedräglig webbplats som är avsedd att efterlikna ett välkänt varumärke eller organisation.
Låt oss till exempel säga att du vill kolla in de senaste sportnyheterna på espn (dot) com, men du råkar skriva "espm (dot) com" i adressfältet. Webbplatsen kan se ut exakt som ESPN: s, och innehåller faktiskt de senaste sportnyheterna, komplett med fotografier och videor från förra söndagens fotbollsmatch. Kanske verkar något fel, men du kan inte riktigt sätta fingret på det. Du fortsätter att surfa på sajten.
I scenariot ovan (ett hypotetiskt exempel, "espm" är faktiskt inte en registrerad domän i skrivande stund) skulle du bli offer för vad som kallas webbplatsspoofing. Cyberbrottslingarna bakom webbplatsen kan distribuera alla typer av skadlig programvara på din enhet, stjäla din data och i allmänhet äventyra din integritet och säkerhet på många sätt.
Detta visar hur viktigt det är att ha anti-malware installerat på din enhet. Tack vare en funktion som heter realtidsskydd, kommer ett bra antivirus att blockera en falsk webbplats från att laddas och försvara dig mot attacker. Ändå, närhelst en webbplats verkar tveksam eller ett erbjudande för bra för att vara sant, se till att du dubbelkollar att du är på rätt plats.
3. IP-spoofing
En IP-adress (Internet Protocol) är en sträng med siffror som identifierar din enhet på internet, vilket gör den unik bland miljontals andra enheter online. Termen IP-spoofing hänvisar samtidigt till en teknik genom vilken cyberkriminella stjäl och missbrukar en IP-adress.
Till förstå hur IP-spoofing fungerar, måste du först veta hur internettrafiken går från ett onlineutrymme till ett annat. Enkelt uttryckt går internettrafiken i så kallade paket, eller dataenheter, som innehåller information om avsändaren av trafiken.
För att utföra en IP-spoofing-attack ändrar en cyberbrottsling ett pakets ursprungliga IP-adress. Med andra ord, de får det att verka som att trafik kommer från en legitim och pålitlig källa när den inte är det, vilket skapar en öppning för att distribuera skadlig programvara, eller hacka sig in i kommunikationen mellan målet och en annan ämne.
Lyckligtvis finns det saker du kan göra för att förhindra IP-spoofingattacker. Att ha ett starkt anti-malware-skydd på plats är självklart ett måste i alla fall, men du kan också använda ett VPN som krypterar din trafik och se till att du endast besöker säkra webbplatser som använder HTTPS-anslutning, i motsats till använder HTTP.
4. DNS-spoofing
När du vill besöka MUO skriver du "makeuseof.com" i adressfältet, i motsats till att skriva in webbplatsens IP-adress. Föreställ dig att behöva komma ihåg en massa slumpmässiga siffror istället för domännamn – låter det inte som en mardröm? Den främsta anledningen till att du inte behöver göra det är Domännamnssystem (DNS). Så DNS förvandlar i princip domännamn till IP-adresser.
Hur fungerar DNS-spoofing då? I en DNS-spoofingattack ersätter en hotaktör domänens riktiga IP-adress med en falsk. Om en cyberbrottsling skulle utföra en sådan attack mot MUO, skulle du omdirigeras till en annan webbplats efter att ha skrivit "makeuseof.com" i adressfältet.
Genom denna bedrägliga webbplats skulle hotaktören kunna infektera din dator med farlig skadlig programvara, stjäla din information och starta olika cyberattacker.
Naturligtvis skulle kapabla antivirusprogram med stor sannolikhet förhindra en sådan attack, men det finns alltid en möjlighet att ditt system penetreras. Det är därför du alltid bör notera eventuella ändringar i webbadressen du angett, lämna omedelbart en webbplats om du omdirigeras och lita i allmänhet bara på dina instinkter: om en webbplats verkar falsk eller skräppost, håll dig borta från Det.
Spoofingattacker är vanliga: Skydda dig själv
Du har med största sannolikhet stött på minst en av dessa spoofingattacker vid ett tillfälle. Och om du inte har gjort det, kommer du förmodligen att göra det. Dessutom finns det flera andra mindre vanliga hot som vi inte har täckt här, som GPS-spoofing, grannspoofing och URL-spoofing.
Inget av detta betyder att du oundvikligen kommer att bli ett offer för cyberbrottslighet och att din personliga information äventyras. Så länge du följer grundläggande säkerhetsprotokoll, undviker osäkra webbplatser och håller dig vaksam bör du kunna skydda dig själv. Med det sagt måste du absolut ha antivirusskydd installerat på alla dina enheter.
