Det största problemet för Linux-system- och serveradministratörer är att felsöka de fel som uppstår. Att åtgärda dessa problem, hantera säkerhetsproblem och analysera den primära orsaken bakom sådana problem från kommandoskärmen kan ibland innebära allvarliga utmaningar.
Linux i sig är ett kommandoradsuniversum. Det är inte lätt att lära sig alla kommandon och deras parametrar, än mindre att använda dem för att felsöka fel.
Det är därför det finns Linux-hanteringsgränssnitt för att hålla allt i sikte. De flesta system- och serveradministratörer föredrar dessa administrativa gränssnitt för att hantera sina Linux-system istället. Här är anledningen till att du bör överväga att använda ett administratörsgränssnitt för att hantera en Linux-server.
Varför använda ett administratörsgränssnitt för Linux Management?
För Linux-systemadministratörer är det viktigt att lära sig hur dessa gränssnitt fungerar förutom att veta hur man använder hanteringsgränssnitten på rätt sätt. För att sammanfatta detta kan du tänka på hanteringsgränssnitt som verktyg som du kommer att använda mellan din nätverkshanteringsstation och objektet eller verktyget du vill hantera, i det här fallet, en Linux-maskin.
Så att du kan föreställa dig det bättre kan du tänka på det så här. Föreställ dig att du har en Linux-server. För att hantera den här servern och komma åt olika objekt måste du använda något hanteringsprotokoll. Det är möjligt att övervaka förhållandet mellan dessa hanteringsprotokoll och objektet som ska hanteras med hanteringsgränssnitt.
Det är ganska svårt att göra all denna spårning från kommandoskärmen. Du måste spendera mycket tid på kommandoskärmen och behärska Linux-nätverkskommandona. Dessutom, även om du gör alla dessa, finns det en ökad möjlighet att göra misstag. Som ett resultat blir det riskabelt och svårt att hantera ett system manuellt med hjälp av kommandon.
Använda ett webbgränssnitt för Linux-administration
Webbgränssnitt är tillgängliga och lätta att använda. Om du hanterar ett system med hjälp av ett webbgränssnitt kan du ofta hitta databaser, kundinformation, användaravtal, uppladdade filer, IP-adresser och till och med felloggar, allt på ett och samma ställe. Eftersom allt kommer att ligga framför dina ögon kan du utföra dina hanteringsoperationer med bara några få musklick.
Vad är Webmin?
Det är mycket praktiskt att hantera webbaserade system med Webmin. Om du har använt miljöer som cPanel och Plesk tidigare kommer du aldrig att vara främmande när du använder Webmin. Dessutom är Webmin öppen källkod och har många funktioner.
Webmin låter dig hantera konton för alla registrerade användare i systemet från en enda plats. Dessutom krävs inga kodningsförmågor. Du behöver inte heller skal kommandon för att konfigurera ditt nätverk eller ändra nätverksfiler, eftersom Webmin också kan hjälpa dig med nätverkskonfigurationer.
En annan hanteringsfråga som Linux-användare är väl bekanta med är diskpartitionering. Webmin kommer med funktioner för partitionering och automatisk säkerhetskopiering. Den tar också hand om säkerhetsprotokoll så att du inte behöver oroa dig för SSL-förnyelse. Dessutom finns det en kommandoskalsfunktion med vilken du kan utfärda Linux- och Unix-kommandon inom Webmin.
Idag fortsätter molntekniken att växa i mycket snabb takt. Om du funderar på att använda en cloud computing-tjänst eller vill bygga ditt system på ett moln, har Webmin även en molninstallationsfunktion.
En annan mycket användbar funktion hos Webmin är att den har olika moduler. Eftersom det är öppen källkod kan du skriva dina egna moduler och kan till och med dra nytta av färdiga moduler på internet. Med hjälp av Virtualmin GPL-modulen kan du till exempel kontrollera din värdtjänst. Dessutom är det möjligt att hantera virtuella värdar och DNS härifrån.
Om du har mer än en virtuell server skapar Virtualmin GPL en Webmin-användare för varje virtuell server. Varje server hanterar endast sin egen virtuella server med Webmin. Således är det möjligt att ha oberoende brevlådor, webbplatser, applikationer, databasservrar och mjukvara i var och en av dessa virtuella servrar.
Paketkonfiguration i Linux System Management
Ett annat ämne som Linux-systemadministratörer bör vara bekanta med är paketkonfiguration och hantering. När du installerar ett paket på ditt system följer du bara vad som händer på kommandoskärmen. Nedladdningsprocessen sker, den skriver vad de installerade filerna är och du får information om installationen. Detta äventyr är dock inte så enkelt.
När du vill installera ett paket måste det konfigureras för hela systemet. För att ge ett exempel från Debian- och Ubuntu-system är konfigurationsverktyget som gör detta debconf. Den konfigurerar paketet du vill installera, enligt inställningarna i dpkg-reconfigure fil.
Det skulle vara vettigt att undersöka det genom ett exempel för att bättre förstå varför du bör överväga att använda debconf inom hanteringsgränssnitten. Du kan fråga efter paketen som är tillgängliga i din debconf-databas med ett enkelt kommando. Nedanstående debconf-show kommandot låter dig fråga hela databasen och --listowners parametern returnerar endast ägare:
sudo debconf-show--listowners
Försök nu att konfigurera om ett objekt du väljer med dpkg-reconfigure:
sudo dpkg-reconfigure wireshark-common
Som du kan se, ett konfigurationsgränssnitt för wireshark-vanlig kommer öppna. Nu kommer konfigurationsoperationerna att bli enklare med debconf-gränssnittet. Det finns dock inget debconf-kommando på kommandoraden. Detta beror på att debconf redan är integrerat i dpkg.
Om du ska skriv dina egna Linux-paket och använda dem i systemadministration, kommer det att vara användbart att vara bekant med debconf. Eftersom det ger ett gränssnitt för att prata med användare som kommer att installera ditt paket och få lite input från dem. För detta måste du använda frontend- och backend-API: erna som debconf tillhandahåller.
Vikten av administratörsgränssnitt i Linux System Management
Det finns många kommandon du kan använda när du hanterar Linux-system och servrar. Vart och ett av dessa kommandon har dussintals olika parametrar. Naturligtvis är det mycket värdefullt för dig att bli bekant med och lära dig om dem. Du kan dock inte ignorera bekvämligheten och tillgängligheten som tillhandahålls av hanteringsgränssnitt.
Även bara för att ändra en grundläggande konfigurationsinställning måste du göra några ändringar i filerna. Dessutom kan dessa ändringar skada ditt system. I ett storskaligt projekt kan sådana konfigurationsproblem orsaka enorma problem både vad gäller kostnader och säkerhet. Men hanteringsgränssnitten kommer att rädda dig från hela den här högen av kommandon och parametrar.
Huvudsyftet här är att minska arbetsbelastningen och spara tid. Webmin och debconf är bara exempel. Du kanske också vill lära dig tekniker som t.ex Cockpit och Nagios. Dessa är kraftfulla Linux-system- och serveradministratörsverktyg som används ofta och kommer att vara användbara för dig.