Det finns en mängd olika 3D-filformat tillgängliga, alla med sina styrkor och svagheter. Filformatet du väljer är avgörande för slutprodukten när det gäller 3D-utskrift, animering eller 3D-rendering.
Olika 3D-filformat har skapats för specifika ändamål, så det är viktigt att välja rätt för dina behov. Nedan finns de tio huvudsakliga 3D-filformaten.
1. STL (stereolitografi)
STL-fil lagrar information om 3D-modeller i en serie triangulära fasetter kopplade till ett nät som 3D-skrivare kan läsa. På grund av sin enkelhet och tillförlitlighet har detta filformat blivit ett av de mest använda alternativen för 3D-modellering och utskrift.
När du arbetar med detta format är det viktigt att komma ihåg att upplösningen för en STL-fil beror på storleken och komplexiteten hos varje aspekt. Att därför se till att din modell har väldefinierade kanter och tillräckligt med avstånd mellan trianglar kommer att bidra till att ge de bästa resultaten under 3D-utskrift.
Om din STL-fil har problem finns det flera STL-redaktörer tillgängliga som du kan använda för att redigera dem eller till och med konvertera dem till olika filformat.
2. OBJ (Objektfil)
Precis som STL kan du använd OBJ-filformat för 3D-utskrift. Skillnaden mellan dessa två format är att OBJ kan lagra ytterligare information om 3D-modeller, som material och texturer, och kan även stödja flera färger.
OBJ-filer används vanligtvis för att lagra data på 3D-modeller för datorgrafik och innehåller vanligtvis information om objektets ytor, inklusive geometri, färg, texturer och material.
Du kan också använda OBJ-filer för att kommunicera 3D-modellinformation mellan olika applikationer och plattformar. Du kan exportera och importera i olika 3D-designprogram.
Oavsett om du arbetar med ett designprojekt eller skapar digitala renderingar av din senaste produktidé, är en OBJ-fil säkerligen en viktig del av ditt arbetsflöde.
3. FBX (Filmbox)
FBX-filer hjälper till att utbyta animationer och digitalt 3D-innehåll mellan olika applikationer. Den lagrar detaljer som riggning och animation, och du kan använda den i olika miljöer, allt från videospel och rörlig grafik till virtuell verklighet och arkitektonisk design.
FBX-fil lagrar flera datatyper, inklusive geometri, texturkartor och animerade nyckelrutor. Om du vill skapa virtuella miljöer för ett videospel eller rendera realistiska karaktärer för en animerad film, mångsidighet och flexibilitet hos FBX-filer är ett lämpligt filformat för alla digitala artister eller designers i 3D-media industri.
4. COLLADA (Collaborative Design Activity)
Precis som OBJ och STL, som kan lagra mesh-detaljer, kan COLLADA lagra ytterligare detaljer som bilder och animationsinformation. Dessutom använder den DAE-tillägget (som står för "digital asset exchange"), vilket gör det lättare att dela digitala tillgångar över flera program.
Dessa filer innehåller 3D-nätdata och information om material, texturer och andra viktiga element som definierar en modells visuella utseende. Dess öppen källkod gör den lättillgänglig och anpassningsbar för att passa olika ändamål.
Grafiska formgivare, animatörer och spelutvecklare är några proffs som använder COLLADA-filer för att snabbt dela 3D-designer och till och med arbeta med olika 3D-designprogram samtidigt.
5. STEP-fil (standard för utbyte av produktdata)
En STEP-fil, eller standard för utbyte av produktmodelldatafil, är ett datorstödt designformat som vanligtvis används med annan programvara för att skapa digitala modeller.
Till skillnad från andra vanliga 3D-filformat innehåller en STEP-fil grafisk information, metadata och begränsningar som hjälper till att säkerställa korrekt modellering, och det är användbart i scenarier där modellens utseende är väsentligt.
Du kan använda det här formatet när du skapar digitala modeller för prototypframställning eller simuleringsprogram eller vill investera i färdigheter som hjälper dig att utnyttja befintliga CAD-filer.
6. AMF (Additive Manufacturing File Format)
Precis som OBJ lagrar AMF-format data från 3D-modeller som ska användas i additiv tillverkning eller 3D-utskrift. Det kan lagra information som färger och texturer, men det kan till och med lagra detaljer om böjda polygoner, vilket ibland kan vara svårt i andra format.
AMF-filer kan innehålla 3D-modeller, texturer, fysikdata, material och ytterligare information om 3D-objekt. Eftersom dessa filer kan öppnas och ändras i många 3D-designprogram, hjälper de till att dela 3D-filer mellan kreatörer och samarbetspartners som arbetar med samma projekt eller använder samma programvara för 3D-modellering.
Dessutom, eftersom AMF-filer vanligtvis är ganska små, är de ett bekvämt format för att överföra 3D-objekt över Internet och lägga upp 3D-modeller online.
7. IGES (Initial Graphics Exchange Specification)
IGES-formatet är användbart i tekniken för att detaljera en modell i kretsscheman, trådramar och exakta ytor i fri form, och det lagrar inte information om färger, texturer och animationer.
Beroende på vilken typ av 3D-modell du arbetar med kan du behöva kombinera flera IGES-filer för att uppnå önskat resultat. Anta till exempel att du bygger en 3D-landskapsmodell.
I så fall kan du behöva importera flera olika terräng- och växtfiler till ditt designprogram för att representera den naturliga miljön korrekt.
På liknande sätt, om du arbetar med ett arkitektoniskt eller ingenjörsprojekt, kan du behöva slå samman flera olika 3D CAD-filer för att bygga en komplett 3D-modell av den föreslagna strukturen.
8. 3DS (3D Studio-fil)
3DS är ett filformat som används av Autodesk 3D Studio, men precis som andra filformat kan du enkelt ändra 3DS med den vanligaste 3D-mjukvaran.
Den lagrar mer information om modellen, som kameraplatser, visningsportkonfigurationer, belysning information, bitmappsreferenser, utjämnande gruppdata och attribut att skapa hörn och polygoner för rendering av en scen.
3DS-filer används ofta av datorstödd designprogramvara, såväl som av videospelsutvecklare och 3D-animationsprogram.
När du till exempel importerar den kan du ändra manuella kontroller som rotation, storleksändring och placering av enskilda objekt i filen. Alternativt kan användare måla eller strukturera sina modeller eller ändra belysningsegenskaper i filen.
9. MAX (3DS Max Scene File)
MAX-filformatet skapades endast för användning i 3DS Max. Den lagrar information om modellens texturer, animationer och wireframes.
Den kan också lagra andra viktiga detaljer som form, färg, struktur och belysning av 3D-objekt, vilket gör det till ett idealiskt val för allt från interaktiva videospel till filmanimationer.
Dessutom stöder MAX-formatet både nätbaserad och volymbaserad geometri, vilket ger den flexibiliteten att representera olika former och strukturer.
Och eftersom det använder industristandardiserade komprimeringsalgoritmer, erbjuder MAX-filformatet överlägsen prestanda och komprimerbarhet jämfört med andra.
10. X3D (Utökningsbar 3D)
X3D är ett kraftfullt filformat som ofta används i 3D-grafik och animering. Den utvecklades ursprungligen som en standard för visning av 3D-modeller på webben, och den stöder funktioner som animering, interaktivitet, texturering och belysning.
X3D är baserad på samma XML-syntax som SVG, vilket gör det enkelt för människor att läsa och redigera.
Dessutom finns verktyg tillgängliga för att konvertera X3D-filer till andra format, inklusive STL, OBJ och FBX. Detta gör det till ett idealiskt format för att dela 3D-modeller med andra eller använda dem i olika applikationer för design eller underhållning.
Välj rätt 3D-filformat för ditt projekt
Att välja det bästa 3D-filformatet kan vara utmanande, men med ovanstående 3D-filformat som vi har beskrivit bör du kunna hitta det som fungerar bäst för dig och dina behov. Innan du väljer ett filformat, fråga dig själv vilket syfte filen är. Hur kommer det att användas? Vem kommer att använda den? Genom att svara på dessa frågor får du ett lämpligt format för ditt nästa projekt.
