15 vanliga Ubuntu-termer, jargong och lingo: förklaras

Ubuntu är lätt det mest populära valet för ett operativsystem om du planerar att byta till Linux. Och om du vill göra övergången enklare är det en bra idé att veta innebörden av några vanliga termer som sudo, pakethanterare, LTS och APT.

Att förstå Ubuntus terminologi hjälper dig att få kunskap om hur det fungerar, vilket hjälper dig att utnyttja operativsystemet till dess fulla potential. Dessutom, om du byter till Linux vill du förmodligen bli en avancerad användare. Att känna till innebörden av dessa termer är det första steget till att bli det.

Så låt oss titta på några vanliga Ubuntu-termer, jargong och lingo som du bör känna till.

1. BENÄGEN

APT, eller Advanced Package Tool, är ett kommandoradsverktyg som låter dig interagera med programvarupaket. Du kan använda den för att installera, ta bort och uppdatera paket på Ubuntu.

APT erbjuder ett användarvänligt och enkelt sätt att hantera dina appar. Det sparar dig besväret med att manuellt bygga ett program från källan.

2. dpkg

dpkg är också en pakethanterare som APT. Det ger samma funktionalitet för att installera, ta bort och hantera paket. Men till skillnad från APT kan det bara fungera på ett paket åt gången.

Det är den äldre pakethanteraren av de två men är fortfarande ganska användbar och flitigt använd på Debian-baserade system som Ubuntu. APT är faktiskt en front-end wrapper för dpkg, som fungerar bakom kulisserna.

3. GNOME

GNOME är ett grafiskt användargränssnitt (GUI) eller skrivbordsmiljö (DE) för Linux. Det driver Ubuntu-skrivbordet och ger det praktiska funktioner, appar och dess utseende och design.

GNOME syftar till att göra Linux användarvänligt genom att erbjuda ett visuellt tilltalande gränssnitt. Om du är ny på Linux, kommer denna DE att hjälpa dig att enkelt navigera i systemet.

4. LTS

LTS står för långsiktigt stöd, och det är en av versionerna av Ubuntu. Ubuntu LTS släpps vartannat år och har gratis support i fem år. Denna version är mer stabil jämfört med andra versioner, vilket gör den lämplig att använda som daglig förare.

Uppdateringarna du får är också mycket stabila, varför du inte kommer att få för många av dem. Om du letar efter banbrytande funktioner vill du antagligen välja en mindre stabil version som de dagliga byggnaderna eller interimsversionerna.

5. Pakethanterare

En pakethanterare är ett verktyg som ansvarar för att installera, ta bort och uppdatera appar på Ubuntu. Programvara eller appar levereras som paket, så du behöver en pakethanterare som APT eller dpkg för att hantera dessa paket.

6. GDM och LightDM

GDM (GNOME Display Manager) och LightDM är skärmhanterare för Ubuntu, som tillhandahåller det grafiska användargränssnittet du använder för att logga in på din Ubuntu-enhet och starta sessioner på den.

GDM är standarddisplayhanteraren för GNOME och är snyggare, medan LightDM, som namnet antyder, är den lättare versionen av den som har ungefär samma grundläggande funktionalitet.

7. sudo

Du kanske redan har använt sudo i Ubuntu-terminalen, speciellt när du konfigurerar ditt system för första gången. sudo är ett kommandoradsverktyg som ger dig tillgång till operationer på systemnivå.

Dessa operationer kräver administrativa rättigheter, så du måste vara administratör för systemet för att använda det här kommandot. Det hjälper dig att utföra pakethanteringsoperationer, konfigurera viktiga systemfunktioner och mer.

8. Förvar

Ett repository är ett slags lagring med många konfigurationsfiler buntade i olika paket eller mappar. På Ubuntu kan du komma åt programvarupaket och installera dem på din dator med hjälp av ett programvarulager.

De flesta Debian-baserade programvarorna för Ubuntu är förpackade med en DEB-tillägg i de officiella Ubuntu-förråden. Du får olika CLI- och GUI-verktyg för att komma åt programvaran från dessa arkiv, som APT.

9. Skal

Shell är en kommandoradstolk för Linux och är förmodligen det mest kraftfulla verktyget i Linux-systemet. Den är ansvarig för att utföra kommandon du skriver i terminalen och fungerar som en kommunikationsbrygga mellan operativsystemet och användaren. Det tar dessa kommandon och skickar dem till operativsystemet för att utföra åtgärder som att köra program.

10. Terminal

En terminal är ett textbaserat gränssnitt som hjälper dig att interagera med skalet. Det är en input-output-miljö där du tillhandahåller textbaserade kommandon, och den visar utdata från skalet.

Du kan använda standardterminalen på Ubuntu eller checka ut dessa andra terminalemulatorer tillgängliga för Linux. Den grundläggande funktionaliteten är ungefär densamma, men utseendet och känslan kan vara annorlunda.

11. Ubuntu-smaker

Ubuntu är en Linux-distro som har ett brett utbud av variationer eller smaker. Eftersom Linux är ett system med öppen källkod kan utvecklare anpassa det och skapa olika nya versioner i processen.

Den största skillnaden mellan Ubuntu-smakerna är standard DE som var och en använder. Till exempel använder Lubuntu LXQt, Xubuntu har Xfce och Kubuntu använder KDE Plasma. Kolla upp de bästa Linux-skrivbordsmiljöerna för att lära dig mer om deras funktioner och ta reda på vilken du ska välja.

12. Knäppa

Snap är ett populärt programvarupaketerings- och distributionssystem av Canonical, utvecklaren av Ubuntu. Det låter dig installera, ta bort och uppdatera appar på din Ubuntu-enhet. Snap-paket kommer packade med sina beroenden, vilket gör dem bekväma att installera på vilken Linux-maskin som helst, oavsett distro som körs.

Snap låter dig komma åt paketen från antingen kommandoraden eller Snap Store.

13. Flatpak

Flatpak är ett annat verktyg för pakethantering och programvarudistribution, som i huvudsak är ett system där du kan bygga och distribuera skrivbordsappar på Linux. Det är ett alternativ till snappaket på Ubuntu.

Du kan installera Flatpak-appar via kommandoraden med kommandot flatpak. Du behöver inte oroa dig för några beroenden, eftersom flatpak tar hand om allt det åt dig.

14. uppdatera, uppgradera och ta bort automatiskt

uppdatering, uppgradering och autoremove är bland de vanligaste kommandona på Ubuntu, så det är viktigt att förstå skillnaden mellan dem. Uppdateringskommandot kontrollerar om uppdateringar är tillgängliga på ditt system. Som jämförelse kommer du att använda uppgraderingskommandot för att ladda ner dessa uppdateringar och utföra uppgraderingar på systemnivå som släppts av Ubuntu.

När du har uppdaterat apparna och systemet är det en bra idé att köra kommandot autoremove för att automatiskt ta bort alla oönskade paket eller beroenden.

15. RÖJA

GRUB, eller Grand Unified Bootloader, är en starthanterare för din Ubuntu-enhet. Det är det första som laddas när du startar ditt system.

GRUB ansvarar för att ladda Linux-kärnan. Och när enheten startar upp söker den efter tillgängliga operativsystem. Dess framträdande funktion är att den fungerar som en dubbel bootloader så att du kan använda Ubuntu och Windows eller andra operativsystem sida vid sida.

Njut av din Ubuntu-upplevelse till fullo

Du kan dra nytta av att förstå Ubuntu-terminologin på många sätt. Det kan spara mycket tid och minska risken för misstag. Termerna som listas ovan är de vanligaste du kommer att stöta på, så nästa gång du laddar Ubuntu kommer du att förstå saker mycket bättre.

Om du vill prova andra Linux-distros än Ubuntu bör du bekanta dig med mer Linux-relaterade termer, jargong och lingo.