För några år sedan fanns det inte mycket val för vilken arkitektur du ville att din dator skulle använda. Under lång tid har den Intel-tillverkade x86-arkitekturen och den AMD-tillverkade x64 dominerat konsumentdatorer i åratal. För det mesta är de allra flesta datorer x86 även idag, trots att arkitekturen är flera decennier gammal.
En ny konkurrent har dock börjat dyka upp de senaste åren. ARM, samma arkitektur som driver våra telefoner, börjar sakta ta över PC-utrymmet. Men vilken ska man välja?
Vad är x86?
x86 är den mest använda instruktionsuppsättningen på datorer, och kanske den med mest historia.
x86 har sitt ursprung på 1970-talet. Efter att ha lanserat ett 4-bitars chip 1971 (den första mikroprocessorn), introducerade Intel sin 8008 8-bitars processor 1972, kort följt av den också 8-bitars 8080 1974. Den naturliga vägen framåt var alltså att gå 16-bitars. Företaget gjorde det 1978, med lanseringen av Intel 8086. Detta gav upphov till x86-instruktionsuppsättningen, med namnet från dess efterföljare som heter 80186, 80286, 80386, och så vidare.
Men det vi idag känner som x86-arkitekturen är inte nära relaterat till den ursprungliga, ärevördiga 8086. Snarare är förfadern till alla x86-processorer som för närvarande finns på marknaden Intels 80386-processor, som lanserades sju år senare, 1985. När allt kommer omkring, beroende på sammanhanget, kallas x86 också ibland "i386" eller "IA-32." Dessutom var det den första som lanserades med en 32-bitars instruktionsuppsättning samtidigt som man behåller möjligheten att korrekt köra den äldre 16-bitarskoden som kördes på 8086-baserad mönster.
Arkitekturen skulle fortsätta att utökas ytterligare en gång, till 64-bitars. Den efterföljande arkitekturen, som för närvarande används av alla moderna x86-processorer, är känd som "x86-64", "x64" eller "AMD64." Det var det faktiskt AMD, snarare än Intel, som kom på arkitekturen. Intel drev sitt eget 64-bitars alternativ, IA-64, som inte var bakåtkompatibelt med x86. AMD gjorde sin egen som en förlängning av x86-instruktionsuppsättningen, som slutade vara den mest använda lösningen.
Vad är ARM?
ARM-chips har en längre historia än du kan tro, trots att de i större utsträckning används på datorer som börjar bli mainstream.
Den allra första ARM-designen introducerades 1985 – samma år som Intels ursprungliga 80386 CPU släpptes. Acorn Computers utvecklade arkitekturen och det första ARM-kislet, känt som ARM1, körde på 6 MHz, vilket inte direkt är blixtsnabbt när man jämför det med moderna chips. Den genomgick några omarbetningar år efter, medan den första ARM-drivna enheten var RiscPC-datorn, vars sista modell lanserades 1994 av Acorn Computers. Ja, den första ARM-enheten var faktiskt en PC!
Det tog dock inte fart. Acorns tidiga ARM-designer, och RISC-chips i allmänhet, försökte bekämpa Intels dominans på 1990-talet, men det var en fruktlös ansträngning och ARM förpassades till inbyggda system. Därifrån tog de sig dock in i telefoner och handhållna enheter, och så småningom till smartphones och surfplattor – praktiskt taget alla smartphones som säljs idag kör en ARM-baserad CPU.
Nu ser ARM en återuppgång i PC-utrymmet via bärbara datorer. 2017 tillkännagav Qualcomm den formella expansionen av sitt framgångsrika sortiment av mobila chip, Snapdragon, till bärbara datorer, med sitt första dedikerade bärbara chip, Snapdragon 850, som lanserades 2018. Och 2020 introducerade Apple sin första ARM-baserade dator, den M1-baserade MacBook Air, med sin internt Apple M1 ARM-chip, efter att ha använt x86 Intel-processorer i flera år. Apple har också lanserat en och annan stationär PC baserad på ARM, nämligen Mac mini, iMac och Mac Studio.
x86 vs. ARM: Vad är skillnaden?
x86 och ARM har grundläggande skillnader som du bör vara medveten om innan du köper.
ARM-chips är nämligen mobila chips av naturen. Om du köper en Windows-maskin med en Snapdragon-processor kommer den sannolikt också med ett modem, så att du kan sätta in ett SIM-kort i din bärbara dator och använda mobildata direkt från din dator. Vissa kommer till och med med 5G-modem, så att du kan ansluta till det ultrasnabba 5G-nätverket. Apples chips i M-serien kommer nämligen inte med modem, men de är ganska vanliga att se i Windows ARM-baserade bärbara datorer.
Det finns också dilemmat med strömförbrukning. ARM-chips, genom design, är mycket mer energieffektiva än x86-processorer. De är RISC-processorer, så designen är enklare. Dessutom saker som ARM är stort. LITE konfiguration hjälper batteritiden och den totala effektiviteten avsevärt. På grund av det kan batteritiden i en ARM-driven PC vara betydligt längre än för en x86-baserad. x86 laptop-chips kan dra mellan 15W och 45W, medan Apple M1 har en TDP på cirka 10W.
Vilken ska du skaffa?
Det beror mycket på dina prioriteringar på en PC, men en del av ditt beslut bör komma på vilken plattform du planerar att använda.
Windows är fortfarande bäst på x86-system om du är en PC-användare. Medan Windows stöder ARM, det kräver lite arbete innan alla PC-användare kan njuta av det korrekt. Den har ett kompatibilitetslager för att köra x86-programvara på den, men det pågår fortfarande, och din körsträcka kan variera beroende på vilka appar du vill använda. Vissa av dem kan fungera bra, medan andra kommer att fungera fruktansvärt.
Om du vill utnyttja fördelarna med ARM är det dock bäst om du går med Apple och skaffar dig en MacBook. Rosetta anses vara ett lysande kompatibilitetslager som låter användare köra x86 Mac-appar nästan felfritt. Och de flesta appar som du förmodligen bryr dig om är redan M-native ändå, eller så jobbar utvecklarna på att göra dem M-native.
Om du inte verkligen behöver den "alltid uppkopplade" funktionaliteten Windows på ARM-datorer ger dig med sina inbyggda modem, bör du gå x86 på Windows. Å andra sidan är M1/M2 Mac-datorer mycket bättre än sin x86-föregångare, och du skulle ha fel om du inte drar nytta av det.
ARM-datorer kommer, men du borde vänta
ARM-datorer har precis börjat bli populära. Du bör dock inte hoppa på en direkt om du inte vill gå till Apple. Windows är fortfarande bäst på x86-datorer. Det kan dock förändras inom en snar eller lång framtid – tekniken går snabbt!
