Om du nyligen har bytt till Linux från Windows, kan bristen på C Drive, D Drive och sådana välbekanta namnkonventioner förvirra dig. Men oroa dig inte, för när du väl förstår hur Linux-katalogstrukturen är upplagd, kommer alla dina tvivel att klargöras.

Linux-katalogstrukturen

Utvecklingen av Linux inspirerades av Unix och följer därför en liknande filsystemhierarki som Unix. Du kommer också att märka likheten i andra Unix-baserade operativsystem som macOS och BSD. Linux-katalogstrukturen är upplagd som ett träd med /root katalogen är stammen på trädet från vilket resten av katalogerna förgrenar sig.

Katalogen innehåller huvudsakligen tre typer av filer:

  1. Allmänna filer: Allmänna filer är vanliga filer som innehåller ASCII eller binära data. Videor, bilder, dokument, etc. är vanliga exempel på allmänna filer.
  2. Katalogfiler: I Linux klassificeras kataloger också som filer som fungerar som lagringsutrymme för andra filtyper och kataloger.
  3. Enhetsfiler: Du kanske är bekant med att se en F: eller
    instagram viewer
    G: enhet skapas när du ansluter en USB i Windows. På liknande sätt, i Linux, representeras USB och andra hårdvarukomponenter som /dev/device_id filer.

Låt oss lära oss om de olika katalogerna och deras användning i Linux. Vi rekommenderar att du följer med genom att flytta in i katalogerna med cd-kommandot och inspektera deras innehåll med kommandot ls.

Om du vill lära dig mer om Linux-hierarkisystemet kan du använda dig av man här kommando som visar manualsidan som beskriver Linux-filsystemhierarkin i detalj.

1. Rotkatalogen (/)

Rotkatalogen, representerad av ett snedstreck (/), lagrar alla kataloger i Linux. Om du cd till den här katalogen och använder kommandot ls, kommer du att hitta en lista över alla kataloger på din maskin. Den absoluta sökvägen för varje fil passerar genom rotkatalogen eftersom den är förälder till alla andra kataloger.

2. /boot

Startkatalogen innehåller viktiga filer som behövs för starthanteraren. Det ursprungliga ram-filsystemet eller initramfs lagras också här tillsammans med kärnan. Du bör inte mixtra med den här katalogen på din primära dator. Om du vill experimentera, gör det gärna i en virtuell maskin.

3. /dev

Linux behandlar allt som en fil, och hårdvara är inget undantag från denna regel. /dev-katalogen innehåller speciella, virtuella filer som representerar hårdvarukomponenter som en mus, tangentbord, lagringsenheter, etc., anslutna till ditt system.

4. /etc

Katalogen /etc innehåller viktiga systemkonfigurationsfiler som startskript, nätverksfiler, användarkontorelaterade filer, etc. Du måste redigera konfigurationsfiler i katalogen /etc för att göra några systemomfattande ändringar.

5. /home

Katalogen /home lagrar en enskild användares hemkatalog. Om du byter från en Windows-miljö hittar du katalogen /home som liknar den C:/Användare katalog. Den innehåller användarspecifika konfigurationer i varje användares katalog.

6. /bin

Katalogen /bin innehåller systemkommandon och andra körbara program. Kommandot ls som du använder för att lista ut underkatalogerna tillsammans med många andra användbara kommandon finns i katalogen /bin.

7. /opt

Katalogen /opt innehåller valfria programvarupaket för att underlätta bättre kompatibilitet för vissa applikationer. När du installerar ett tredjepartsprogram som inte är tillgängligt i det officiella distributionsförrådet, lagras dess programvarukod i /opt-katalogen.

8. /proc

Katalogen /proc är ett pseudo-filsystem som innehåller information om processer och kärnparametrar. Den fylls med data under uppstart och rensas när du stänger av din Linux-maskin.

Katalogen /proc är också hem för systeminformation som minnesanvändning, processorinformation och så vidare.

9. /tmp

Katalogen /tmp används av systemet och dess applikationer för att lagra temporära filer. Du kan också lagra tillfälliga data i den här mappen, men kom ihåg att data kommer att raderas när du startar om ditt system.

10. /root

I Linux har varje användare en separat hemmapp, och rotanvändaren är inget undantag från detta. /root-katalogen är hemmappen för rotanvändaren. Du kommer inte att kunna komma åt den här katalogen utan superanvändarbehörighet.

11. /usr

Katalogen /usr innehåller de flesta filer, bibliotek, program och systemverktyg. De /bin mappen är symboliskt kopplad till /usr/bin. Detsamma gäller för /sbin och /lib kataloger.

12. /var

Katalogen /var är lagringsutrymmet för systemgenererade variabelfiler, och den innehåller loggar, cachar och spoolfiler. Data i /var raderas inte automatiskt, så systemadministratörer kan samla in och undersöka systemloggar om det behövs.

När du ansluter en flyttbar medieenhet som en USB-minne, CD eller DVD, skapar Linux en underkatalog under /media där innehållet i enheten läggs ut. Detta görs vanligtvis automatiskt av systemet så snart du ansluter enheten. När du tar bort enheten tar systemet bort motsvarande underkatalog.

14. /mnt

Katalogen /mnt används för att tillfälligt montera lagringsenheter i systemet. Men vissa Linux-distributioner använder också /mnt som en permanent lagringslösning. Till skillnad från /media, lagringsenheten monteras inte automatiskt på /mnt av systemet. Sysadmins måste manuellt montera en lagringsenhet och fylla i filsystemtabellen i enlighet med detta.

15. /lib

Ett bibliotek är en samling förkompilerad kod som körbara binärer kan använda. I Linux är /lib katalogen fungerar som lagringsutrymme för alla bibliotek som behövs av binärfilerna i /bin katalog.

16. /sys

Katalogen /sys innehåller information om de olika systemkomponenterna och drivrutinerna. Det är besläktat med /proc men strukturerat annorlunda. Sysadmins använder /proc och /sys omväxlande för att samla in data.

17. /run

Katalogen /run loggar systeminformation sedan starttid. Du kan hitta information om de demoner som körs, inloggade användare och mer. Data som lagras i /run-katalogen kan ge dig en uppfattning om hur systemresurserna har använts sedan uppstart.

Konfigurera filer och mappar i Linux

Nu när du förstår hur Linux-filsystemhierarkin ser ut, kan du börja konfigurera din Linux-maskins filer och mappar för att bygga en personlig och säkrare miljö.

Om du är osäker på hur du ändrar filer och mappar på Linux är det ett bra ställe att börja leka med åtkomstbehörigheter.